Har haft allra första kalaset, ni får inte se några bilder med hänvisning till mitt tidigare inlägg.
Han tog det hela med ro.
Han fick säkert 100 paket, men roligast av allt var en ballong som nästan inte fanns någon luft kvar i.
Är helt slut efter allt bakande och fixande, men jag skriver lite mera imorgon eller så!
Tjipp!
Nu har jag alltså suttit och mailat över bilder från mobilen, för att sedan sitta och trycka ”spara som” & ”spara som” i tid och evighet!
Nu när jag ska lägga in bilderna här och visa alla så går det inget bra alls!
Så nu har jag skrikit åt min man att han måste ringa Sebbe ( datasnille ) genast!!!!!
Det vill inte han… Han ska ringa imorgon… Så då blir det nästa vecka… Eller nästa… Eller nästa….
Och min blogg förblir bildlös och tråkig!
Fan oxå!
Tågge ska flytta till Dalarna…
Det blev ju inte riktigt som vi tänkt oss med Tågge i huset och mer och mer har vi känt att vi inte har den tid som han behöver.
Vi har velat fram och tillbaka…
Men nu har vi hittat ett jättebra hem till sötnosen och då kände vi att det bara vore egoistiskt av oss att ha kvar honom.
Jag har gråtit som en tok och ångrat mig tusen gånger, men nu har vi bestämt oss.
Så imorgon, eller senare idag som det ju faktiskt blir ska vi möta upp hans nya mamma i Kungsör.
Så nu blir det inga mera bajshögar på golvet och inga mera kisspölar att trampa i på mornarna…
Men det blir ju inga mera blöta pussar heller och ingen liten Tågge i soffan…
Men han får det bra och det är faktiskt det viktigaste av allt…
Och så har vi ju Lill-ungen som iallafall kan ta över ansvaret för de där blöta pussarna och dom är ju inte helt fel dom heller!
Fast han bits mest.
Men det är mysigt ändå.
Och i fortsättningen ska jag lyda min man, han har ju faktiskt rätt ibland, det har vi ju beviset för nu.
Nu har det återigen gått väldigt länge utan några inlägg i bloggen.
Jag har lite idetorka. Vet inte vad jag ska skriva liksom…
Livet går sin gilla gång ( som man säger om man börjar närma sig medelåldern… ) Lill-ungen fyller snart 1 år och hunden är fortfarande det jobbigaste som finns!
Att min lilla bebis inte är någon bebis längre känns ju helt surrealistiskt! Hur f-n gick det till? Nu är han ju mera en liten unge än en bebis… Han går omkring och hittar på allehanda bus. För 1 år sedan var han ju bara en kolossal mage på mig! Konstigt.
Hans första lilla galej är iallafall planerat in i minsta detalj! Förutom att alla som är bjudna fortfarande inte fått sina inbjudningskort, jag har inte hunnit med i svängarna riktigt. Jag får ringa till dom, så får de ta med sig inbjudningarna hem istället för godispåsar!
Vi har handlat presenter för över 1000 spänn! Mycket om man är småfattiga som oss…
Han ska få en egen platt-tv av sin mormor och morfar, så att han kan kolla på sina filmer! Det blir mycket bra, samt snyggt i hans rum!
Vi ska baka värsta tåg-tårtan oxå! jag ser framför mig hur fin den kommer att vara och hur imponerade alla kommer att bli!
I slutänden så kommer nog ingen att se vad det är, utan bara stå där helt villrådiga och inte riktigt veta vad de ska säga…
-Å, vilken… Eh… Fin, eh, tårta… Är det, hrm, fraggelberget?
-Nä det är det inte ditt blinda skrälle, det är ett tåg och kan du inte se det så tycker jag att du ska skaffa glasögon!!
Också var den kalasroliga stämningen liksom förstörd.
Dessutom kommer hunden med all säkerhet att skita på golvet någon eller några gånger under kalasets gång, det kan också dämpa stämningen något, det går nämnligen inte att andas när det händer. Alla kommer att sitta runt bordet helt blåa i ansiktet medan jag och Jocke springer runt för att hinna lokalisera kärnavfallet innan någon dör av syrebrist.
Ja, det kan ju bli en riktigt kul tillställning!
Om vi fotar det hela med vanliga kameran ( måste hitta laddaren… ) så kan jag visa alla er som inte har förmånen att bevittna det hela på plats, här i bloggen sedan!
Fotar jag med mobilen så kan det ta ett tag… Min tekniska man har fortfarande inte klurat ut hur man får över bilderna nämnligen.
Han säger att han inte försökt ens, att han inte haft tid.
Men jag vet att han ljuger…
Nä, det kommer såklart att bli värdens bästa kalas, trots konstig tårta och bajsande hund!
Hur skulle det kunna bli något annat när det är värdens finaste unge som fyller år!!!
På min man denna gång.
Jag, Lill-ungen och den extremt jobbiga Tågge huserar hor min mor, tillika Marvins mormor, för att slippa bli drabbade av den hemska sjukdomen…
Min mor kommer att vara både gråhårig och lätt hysterisk innan vistelsen är över.
Inatt fick hon äran att vara toavakt åt Tågge, som begåvats med en mycket liten blåsa och lite inkontinensbesvär…
Medan jag och Lill-ungen sov så gott i dubbelsängen sprang hon ut med hunden mitt i natten.
Dessutom fick hon sova, det lilla som hon nu verkligen sov, i soffan.
Stackarn…
Som toppen på isberget så har jag snott hennes dammsugare… Det är Tågges fel. Han har nämnligen tuggat sönder sladden på våran.
Vi blir nog snart bannlysta härifrån.
Alla utom Lill-ungen, han ska nog göra något riktigt illa för att lyckas med det…
Vid närmare eftertanke så finns det nog inget som vore så illa…
Men Tågge ligger nog risigast till.
I lördags var det gnestadagen och jag festade för första gången på 1 år och 9 månader!
Det var jättekul, så kul att jag kräktes lite! Fast inte förrän vi kommit hem, och då räknas det inte! Det är bara de som kräks på själva festen som är patetiska. Så det så!
Lill-ungen tillbringade natten hos sin mormor.
Morfarn festade lite med oss och kom tydligen inrumlade aningens på lyset ganska sent.
Alla mina vänner är väldigt förtjusta i mina föräldrar… De är coola sägs det, och det stämmer nog, det är dom.
Jag har varit dålig, för att inte säga mycket dålig på att slänga in inlägg här på sista tiden!
Jag ber verkligen om ursäkt, men jag har en bra förklaring!
Vi har nämnligen utökat våran familj med ännu en medlem…
En medlem som gör att Marvins allra värsta sidor ter sig änglalika!!!
En medlem som gör att jag inte kan förstå hur jag någonssin kunna tycka att det var jobbigt och stressigt med en Lill-unge i huset…
En medlem som gör mig tokig.
Medlemmen heter Tågge, och är en Amstaff som snart är 11 veckor.
Han kissar och bajsar överallt i tid och otid, käkar upp Lill-ungens bajsblöjor, tuggar på möblerna och beter sig illa nästan hela tiden!
Men han är så söt!!!
Det är tur det för honom, annars hade jag nog grillat honom till middag.
Dessutom så får jag inte klaga så mycket, för det var jag som promt ville ha honom…
Mannen ni vet, var lite skeptisk.
Men jag såg ju framför mig hur jag skulle bli så smal och smärt av långa promenader och joggingturer, Marvin och han skulle bli bästa vänner och det skulle vara som en värsta idyll här hemma!
Idyllen ser ut som följer:
6.00 Både Marvin och Tågge vaknar, det stora racet börjar… Hunden ska ut innan han pinkar på golvet och ungen ska ha flaska innan han vaknar för mycket och kryper iväg och trillar ur sängen ( ja, han sover fortfarande hos oss och ja, han är snart ett )
6.45 Man kan andas ut och kanske somna om en stund
9.00 Marvin vaknar igen och vill gå upp, Tågge har kissat på ca 12 ställen samt bajsat på 2.
9.15- 00.00 Tågge bajsar ca varannan timme någonstans i huset, man får lukta sig till det, det är inte så svårt. Han kissar ungefär var 10:e minut. Marvin tycker inte om Tågge så där himla värst, han gråter mest när han kommer för nära. Katten Maja hatar Tågge, så vårat hem är nu utrustat med grindar i alla dörrhål. Några gånger om dagen släpar vi ut Tågge på promenad, släpar… Det brukar sluta med att han får åka i varukorgen under Marvins vagn.
Men ända tycker jag så himla mycket om honom!! Jag ska snarast ordna en bild här, så kommer ni alla förstå varför!
Och den där idyllen den kommer! Bara hunden blir rumsren, Marvin stor, jag smal och katten snäll!
Sen blir allt bra!
 | Malena på Ja, det blev en redsamn t… |
 | Jessica på Den där Anna Anka… |
| Jessica på 131?? |
| Jessica på Ytterligare en redsanm… |
| Jessica på Ytterligare en redsanm… |
