IKEA oktober 22, 2009

Japp, jag gjorde slag i saken och for dit!

Lyfte bokhyllor, stolar, skoskåp och en massa andra grejjer! Men nä.

Det är alltså sex som är da shit!

Vet bara inte hur jag ska lura till mig lite av den varan…

Kanske om jag super Jocke full… Riktigt, riktigt full. Men inte för full, if you know what I mean

Bara så där full så att han slutar bry sig om vem han ligger med!

Då kan ju jag säga att jag inte alls är hans gravida fru, utan att jag är Babben Larsson och att jag är där för att förverkliga alla hans drömmar… Eller så…

Kom gärna med användbara tips!

Några ord om välgörenhet oktober 20, 2009

Nu är det ju så att välgörenhet kan vara väldigt många saker… De flesta tänker nog på att man ska ge bort pengar.

Jag vet att om jag hade massor utav pengar så skulle jag faktiskt ge bort en hel del… Inte så mycket att min egen möjlighet till ett liv i flärd och lyx försvann, men ändå en anseenlig summa.

Skulle ge till barn som inte får någon mat, till de hemlösa och till djur som folk är elaka emot… Bl.a…

Men välgörenhet kan ju vara så mycket mera oxå!

Om man nu inte har så himla mycket pengar, så kan man göra andra saker!

Om man har en väldigt gravid fru, så kan man ligga med henne!

Det är oxå välgörenhet!

Det är inte roligt för gravida fruar att kräkas och blöda näsblod varenda jvla morgon…

Eller kissa på sig pyttelite varje gång som man hostar eller nyser, är gravida frun dessutom förkyld så kan ju detta  hända ganska många gånger varje dag…

Halsbränna är inte heller jättekul och inte foglossning…

Och tre veckor är en väldigt, väldigt lång tid!

Väldigt…

Men å andra sidan så kan man ju åka till IKEAs ”ta det själv lager” och bära runt på lite kartonger… Liksom organissera upp lite där bland hyllorna.

Då förenar man oxå nytta med nöje.

Ja, hur som hellst så har jag ju satt mig i båten och då får jag väl ro hem oxå… Är det inte så man säger?

Men egentligen är det ju så att min man knuffade ner mig i båten, så då borde han ro lite oxå…

Liksom lite bildligt talat sådär…

Ja, det blev en redsamn till!! oktober 7, 2009

Min man, han som blir nervös av den här bloggen och som ändå hotar mig med med diverse tortyrmetoder om jag inte skriver, spände sina ögon i mig igår och ( jag skulle vilja skriva väste, men det gjorde han ju faktiskt inte ) och sa om något anklagande:

”Du vill ju inte bli mamma igen… Det har jag läst på din blogg”

Och jag kan ärligt säga att det har han inte alls gjort, för det har jag inte skrivit! Det är en fråga om hur man tolkar saker och ting.

Vill jag jättegärna vara gravid? Nä, det vill jag inte.

Men att vara mamma är ju det bästa som finns, förenat med att  vara det värsta som finns, men ändå på ett fint sätt!

De där stunderna som man tycker att det är hemskt att vara mamma, kommer ju när man känner att man inte kan hålla sin lilla unge skyddad från allt hemskt som kan hända… Och det är mycket saker…

Sjukdomar, andras elaka barn, naturkatastrofer, borttappade älsklingsgosedjur, krossat hjärta ( stackars den lilla slamp… eh… flicka som skulle göra min Marvin ledsen i hjärtat! Oj, vad hon skulle få ångra sig! He, he, he.. ) och en massa, massa, MASSA andra saker…

Det är den värsta känslan i världen!! Men den kommer ju sig enbart av renodlad kärlek…

Ibland kan jag ligga i sängen, detta händer alltid när vi ska sova, och titta på Marvin också börjar min hjärna gå på högvarv och innan jag vet ordet av har den slängt ihop nån hemsk historia om vad som skulle kunne hända…

…Och jag gråter så tårarna sprutar, riktigt fulgråter alltså, sådär utan att man kan få hejd på det…

Alltid avslutas det med att jag måste pussa på Lill-ungen, han vaknar, blir sur och säger med bestämd liten röst ”Nej, pussa där!!” Och jag bestämmer mig för att aldrig, aldrig bråka med honom, jag ska vara den bästa, bästa mamman i världen som aldrig höjer rösten eller skäller och alltid ska jag vara så pedagogisk!

Det brukar hålla till nästa dag ungefär, sen visar det sig att jag är mänsklig…

Det är klart att det är läskigt att veta att jag snart kommer att känna så här för två personer!! Hur klarar man det utan att tappa sitt eget förstånd nånstans på vägen??

Älska två, oroa sig för två, glädjas för två, vara så stolt över två, skydda två!!!  Jag är ju bara en…

Kan tillägga att jag bar Lill-ungen till dagmamman idag, ska googla på kiropraktor nu…

Den här bloggen… oktober 6, 2009

…hänger som ett svart moln över mitt samvete!

Jag hinner ju aldrig skriva nåt!

Nu hinner jag, men nu har jag liksom inget att skriva om, typiskt va?

Jocke skäller på mig och säger att jag är tråkig, han hotar med skilsmässa och stryk…

Jag skulle kunna skriva några rader om min vikt, ganska ointressant, men jag vet ju att det finns folk därute som faktiskt bryr sig om sånt, så här kommer en ungefärlig redovisning av den senaste veckan:

Förra tisdagen: 143 kg.

Idag: Kanske runt ett ton.

Och det är faktiskt helt ärligt precis så det känns!

Hur kan folk vara så dumma att de blir gravida mer än en gång?? Jag sällar mig ju till den skaran, så nu kastar jag sten i glashus för fullt, men det kan inte hjälpas.

Och hur kan folk gratulera den stackare som precis begått det fatala misstaget att bli på smällen en andra gång!?

Det logiska att göra när någon kommer och berättar att de väntar barn nr 2 är ju att örfila upp stackaren och skrika fula ord rakt i ansiktet på den arma kvinnan!

Och för de som kommer och väntar barn 3,4 eller 5 (!!!) är ju barmhärtighetsmord det enda rätta.

Varför dååååååå??? Undrar den som aldrig varit gravid…

Jo, för att:

Man tappar all kondition och ork, och blir anfådd av att prata, vilket resulterar i att man låter som snuskiga farbror Barbro när man bara försöker föra en normal konversation…

Man sväller! Över hela kroppen!

Man börjar bete sig märkligt, ta mitt rengöringsmedelsberoende t.ex…

Man måste upp och kissa 25 gångar per natt!

Man kräks i tid och otid.

Skelettet luckras upp och man tvingas röra sig som en 96-årig farbror med bajs i kallingarna!

Man når inte att raka sig!! Där man är van att raka sig! Det växer inget gräs på en racingbana, OK!?

Man liksom tappar sin sexappeal.

Sen ska ungen ut. Det är en historia för sig.

Sen älskar man ungen så totalt och gränslöst mycket att man har dåligt samvete varje dag  för någonting och så kommer det vara… Det ska nog vara så.

Idag t.ex har jag dåligt samvete för att jag och Marvin blev osams innan vi struttade iväg till dagmamman…

Han ville inte åka vagn, han ville bli buren. Jag ville att han skulle åka vagn.

Tårar och snor som sprutar från det lilla barnet och en tagg i mammahjärtat som kommer sitta där tills det inträffar något annat som jag kan ha dåligt sambete över.

Nästa gång ska jag bära honom.

Det är ju inte långt och kiropraktorerna behöver väl jobb de oxå…?

Mkt nära döden… oktober 2, 2009

Jag är sjuk… Har drabbats av feber, ont i halsen och en massa annat shit.

Marvin är sjuk… Har drabbats av en näsa full med snor och ett jävla humör!

Kombinationen blir inte helt fulländad faktiskt.

Marvin styr och ställer, ber om glassar som han sen slänger på golvet, helst i sovrummet som ju fortfarande är så fint med en mossgrön heltäckningsmatta, han vill köra sin Bobby car i soffan, sitta på katten och slå mig i huvudet med nån stenhård polisbil.

Jag har en ängels tålanmod, det har jag verkligen, men just idag tryter det lite.

Vi har blivit osams ungefär 30 gånger och varje gång är det jag som får dåligt samvete och tröstar det jobbiga barnet som inte kan ta ett ”Nej” utan att bryta ihop.

Så sitter vi och gosar i soffan medans han tar sig samman och kan börja om från början med sitt hiskeliga beteende.

Och så här kommer vi ha det nu… I många år framöver… Vad kul… Barn är en guds gåva… Verkligen…